I västra delen av Uppsala, där staden möter landsbygden, ligger Stabby prästgårds gamla rödfärgade byggnader i en stor trädgård med 150-åriga lindar. Prästgårdsfastigheten inköptes av Bondkyrko hembygdsförening 2009, men redan från 1954 har föreningen drivit verksamhet där. Föreningen har två ambitioner med Stabby prästgård: att bevara den gamla gården och slå vakt om dess historia, byggnadsmässigt och personhistoriskt samt att göra den tillgänglig för så många som möjligt.

Stabby var under många hundra år prästgård för kyrkoherden i Bondkyrko församling vars kyrka var Helga Trefaldighet inne i Uppsala. Prästgården, som ligger i en fortfarande lantlig miljö, omges av olika naturtyper. I väster finns Stabby backe, ett skogsparti med ett tämligen stort gravfält innehållande gravar från sen bronsålder men framför allt järnålder. Längre västerut finns två stora beteshagar där växtligheten hålls nere tack vare betning med får sommartid. Intill prästgården breder åkermarkerna ut sig mot Svinskinnsskogen, mot Hällby by, koloniområdet Hällbyvallsodlarna samt Bärbyleden.

Bebyggelse

Prästgårdens byggnader är främst från 1800-talet men gården har en historisk kontinuitet ner till 1500-talet. I fastigheten ingår åtta byggnader: innanför staketet finns prästens bostadshus ”Söderblomska huset”, uppfört 1856 och prästgårdsarrendatoms bostad ”Stabbygården”, uppförd 1869. Under det senare huset finns en källare med två välvda rum vars äldsta delar är från 1500-talet.

Källaren är en rest från den äldsta bebyggelsen på platsen. På gårdstomten ligger också ett sexkantigt avträde och ett timrat mindre hus.

Utanför staketet finns ett timrat sädesmagasin, en stor lada samt en timrad brygghuslänga, som innehåller två sammanbyggda hus med vagnslider emellan. Det ena är ett bostadshus med farstu, kök, kammare och en inredd vindskammare, det andra är ett brygghus med två rum. I det ena finns en bevarad pannmur med inmurat kopparkärl, vilket är ovanligt, det andra har varit: ett litet bostadsrum, kanske för någon anställd i prästgården. Brygghuset är antagligen det äldsta huset i fastigheten.

Under 1900-talets andra hälft har två byggnader tillförts gården. Det är en rusthållarbod, som tidigare stått vid Vårdsätra kvarn, och en klockstapel som 1978 flyttades till prästgården.

Personhistoria

Gården är personhistoriskt intressant eftersom den varit prebende för teologie professorer och dessa dessutom varit kyrkoherdar i Helga Trefaldighets församling. De tre sista kyrkoherdarna/professorerna i Stabby prästgård var Otto Myrberg, Waldemar Rudin och Nathan Söderblom. Otto Myrberg var den förste som bodde i prästgården året runt. Tidigare hade den fungerat som sommarbostad. Det var under åren 1872 till 1892 som Myrberg bodde i Stabby. Ett av de sex barnen var Johanna som hade bott sina första tio år i prästgården.

Hon hade säkert fina barndomsminnen härifrån, ty 1953 grundade hon tillsammans med Sven Löfström ”Bondkyrko hembygdsförening Stabygården”. Föreningen fick efter anhållan hos Helga Trefaldighets och Börje församlingars pastorat överta arrendatorsbostaden att använda som hembygdsgård.

Nathan Söderblom var den siste prästen i Stabby prästgård. Han hade år 190 l utnämnts till professor i teologisk encyklopedi och teologiska prenotationer samt blivit kyrkoherde i Helga Trefaldighets församling. Han bodde med sin hustru Anna och de åtta barnen i Stabby till 1912. Här tog Nathan och Anna emot den lärda världens filosofer och teologer i, som Söderblom sade, ”Stabystugan”. Ar 1912 upphörde Stabby prästgård som kyrkoherdeboställe.

Under sin långa historia har Stabby prästgård varit arbetsplats och hem för två familjer parallellt: prästens och arrendatorns. Arrendatorerna i Stabby är tyvärr mindre kända. Under 1800-talets slut var Gustaf Andersson arrendator, under Söderbloms tid var Algot Johansson arrendator och den siste i raden var Karl Skoog som brukade gården fram till 1930-talets slut.

Stabby backe ett område för friluftslivet

Läget i Stabby backe och friluftslivet i området gör att gården med sitt kafé fungerar som en mycket uppskattad träffpunkt för Uppsalaborna. Barnfamiljer, lekskoleklasser, motionärer, hundägare och handikappade ses ständigt i området kring prästgården. I skogsbrynet finns det på två ställen grillplatser som använts flitigt av framför allt barnfamiljer. Hembygdsföreningens parkeringsplats är en tillgång för dem som kommer till Stabby backe med bil. Vägen mellan den gamla banvallen och prästgården ägs av hembygdsföreningen som bekostar vägbelysning. Genom ett avtal med Uppsala kommun ingår numera vägen och parkeringsplatsen i Uppsala kommuns grusvägsunderhåll.

Två Linnévandringar går genom Stabbyområdet. Husbyvandringen har ett av sina stopp vid Stabby prästgård och Hågavandringen har ett stopp vid Rickomberga backar. Vintertid finns ett av kommunen preparerat skidspår på nära 4 km som tangerar prästgården och som snörika vintrar är mycket uppskattat.

För Bondkyrko hembygdsförening Helena Harnesk